Då var vi inne på sista natten i Bårslöv, tänk vad denna veckan har gått fort.

Har haft det bra här men längtar såklart hem till min säng och till det man har där hemma. Har ju lite att fixa med fortfarande!

Så imorgon kommer dom hem, Svärmor Svärfar Svägersan och hennes familj. Blir nog inte kul för dom att komma hem till detta kalla höstvädret ;0)

Har målat vårt skötbord nu eller jag är inte helt klar men där är bara en liten sak kvar att måla sen är det klart =) Sen kan vi äntligen ta hem den och sätta in i rummet där den ska stå.

Skulle vilja måla om spjälsängen oxå lite men det tycker inte min kära sambo så får väl lyssna på honom (för en gångs skull :P)

Igår den 16/9-11 så pratade jag med min mamma och berättade då om lite smärtor jag känt/känner av och lite annat så tyckte hon att jag skulle ringa och prata med de på förlossningen för att kolla så att allt stod rätt till. Ville dock inte ringa ditt så hon fick göra det men vad sa de? Jo att jag skulle ringa själv för det var lättare för dom att ställa frågor osv.

Så jag ringde till dom och fick prata med den barnmorskan som mamma pratade med och hon var trevlig :) Hon tyckte det lät som att allt var som det skulle men tyckte vi skulle ta det säkra före det osäkra och komma in och se så att allt var som det skulle...

Fick en tid 15.00 skulle vi va där, kom dock nån minut sent men vad gör det ;) De kollade mitt blodtryck och de var normalt, ingen feber och sen skulle vi vänta på en läkare så fick sitta ute i dagrummet och vänta på henne. Efter ca 1 timme och 45 min så var det vår tur ÄNTLIGEN!

Då visar det sig att vi ska göra ett Ultraljud för att se så allt var bra och det var det =) Vår lilla älskling växer på som h*n ska och vägde 1135g <3

Vi fick faktiskt veta vad det är som gömmer sig där inne men vi har bestämt oss för att försöka hålla det hemligt. Vet dock inte om vi ska hålla det hemligt tills bebis kommer eller om det bara är för ett tag. Men men det återstår att se :0)

Jag hade inte en tanke på att fråga om hon kunde se vad det var för något, utan det var min nyfikna kille som frågade om inte hon kunde se om hon kunde se vad det var nu när vi ändå va där. Haha hon kallade Niklas för Nickenyfiken ;0)

Blev glad när han frågade henne för jag har ju velat veta hur länge som helst men tänkte bara på att allt skulle vara bra med den lilla.

Nu får det räcka för idag, funderar på om jag skulle gå ut och måla det sista på skötbordet eller om det ska vänta tills imorgon?!

Ska gå och prata lite med min kära sambo nu.

Ha det så bra :0)