Känns som att de blivit lite gnäll nu på senare tiden av min graviditet, är inte meningen att
gnälla så mycket (om det är så "illa" som jag hört)
Nu är det 10 dagar kvar till Bf och jag håller på att längta ihjäl mig efter vår lilla älskling.
Nog för att jag har ont i magen, i ryggen och mina ben sväller så de blir stora som
elefantben men det hör till. Jag har aldrig sagt eller trott att det skulle vara en dans på rosor
att vara gravid. Men nu längtar man så mycket och är trött på att vänta och då blir det väl att
att man tänker på smärtan mer, eller känner av den på ett annat sätt och där efter så
"klagar" man....
Men jag vill inte att det ska låta som att jag verkligen KLAGAR över att vara gravid för jag har
haft en bra graviditet men man vet inte hur det ska vara eller kännas när man inte varit med om det innan!
Och nu den senaste tiden så har jag inte fått mycket sömn under nätterna och knappt på dagarna heller.
Och JA JAG VET ATT JAG INTE KOMMER ATT FÅ SOVA MYCKET NÄR BEBIS KOMMER, men att få sova utan att vakna hela tiden att man har ont överallt är ju skönt bara
det.
Vill se vårt lilla mirakel nu, känns som att vi väntat tillräckligt länge nu...

 
Vecka 39(38+4)

Sen tror jag att jag börjar bli nervös nu, nästan lite rädd inför förlossningen så
det är kanske därför man "klagar" eller tar upp att man har ont osv...
Men jag har min underbara sambo vid min sida hela tiden och det är jag
riktigt glad över. Älskar verkligen min Niklas sjukt mycket

Så förlåt om man varit jobbig på senare tid.
Nu ska jag bara ta det lugnt och mysa med sambon min, god mat och efterrätt framför TVn är vad som står på shemat OCH hänga tvätt!

Ha en fortsatt trevlig kväll